Unbeaten

Blä, trött tjej. Har inte skrivit här på nästan 2 veckor nu, förstår inte hur tiden kan gå så fort och att all energi bara kan ta slut så där.. 

Överlevde faktiskt min födelsedag. Tycker fortfarande det är en konstig, obekväm situation, men det blev inte så illa som jag föreställt mig.

Min knasiga pojkvän skickade världens längsta grattis-sms en minut efter tolv. <3 Så typiskt honom haha.

Och en kvart senare ringde en vän till mig. Blev rätt förvånad faktiskt. Det fick mig dock att inse hur mycket jag faktiskt saknar mycket folk. Måste göra något åt det.

 

De senaste veckorna har varit tuffa. Tar mig knappt upp ur sängen längre utan hjälp. Allt känns bara så fruktansvärt tråkigt och meningslöst och slitsamt. Vet inte hur många gånger jag velat ge upp, bara gräva ner mig någonstans och lägga mig och ruttna. 

 

 

Denna helgen har varit mycket upp och ner. I fredags var jag ensam hos Therese. Såna dagar är det väldigt skönt att det inte är 16 hästar där längre, utan bara 7. Var stressigt nog iaf, eftersom allt skulle vara klart och en häst skulle vara riden innan 12.45 då mamma kom och hämtade mig.

 

Seen, till den riktiga höjdpunkten - vårdcentralen. Tillbringade nästan 2 timmar där, varav kanske 1,5 timme i väntrummet... Alltså, svenska vården suger något enormt verkligen..

 

Resten av helgen har gått åt till att fixa i stallet. Prince har fått byta box, och just nu är han väl sådär halvnöjd haha. Men tror det blir bra, blir ju lugnast för honom att stå där. 

 

 

Och nu ska jag se på film, och försöka somna i tid ikväll. Vill helst somna innan klockan 5 iag, det var länge sen.

Måndag imorgon.. Förstår inte hur jag ska orka en vecka till.

Dålig på att skriva här, men jag är så förbannat trött hela tiden så det finns sällan energi över till att ens komma på något roligt att skriva. 

Somnade runt 6 imorse, upp halv 8 och ta ut hästarna. Sover ju dåligt i vanliga fall, men senaste tiden har det höllt på såhär. Och det är faktiskt stor skillnad på att sova 2 timmar eller 4 timmar. Undrar när detta vänder...

Sov ju dock bättre när Robin var här. Sällskapet hjälper verkligen. För tillfället är det bästa sällskap jag har en småknäpp hund som ligger och dregglar på golvet haha... Helt klart bättre än att vara ensam dock.

 

Robin stannade bara tills i torsdags, var tvungen att åka hem och ta bort stygnen från sin ajaj-arm sen. 

Och han vet i princip allt nu. Och ändå står han ut med mig. Förstår inte vad jag gjort för att förtjäna honom faktiskt. 

Han påminnde mig om att jag tydligen fyller år i morgon också. Hade totalt glömt bort det haha. Fick för mig att det var på typ torsdag.. Vill fortfarande inte fylla år heller. Tycker inte det är värt att fira egentligen. Förutom att jag klarat mig igenom ett jävla år till, så tycker jag inte jag har åstadkommit särskillt mycket. Och jag tycker inte 18 är så speciellt, när mycket fortfarande är lika skit som när man var 14.

 

Jaja, färdiggnällt nu. Tänkte ta det riktigt jäkla lugnt resten av dagen, och göra så lite som möjligt. Vaknade för ca 3 timmar sen, och är fortfarande lika trött som igår. Så det känns som jag behöver ta det lugnt...

Såå, nu tänker jag lägga mig i sängen och se på The amazing Spider-Man :))