Unbeaten

Blä, trött tjej. Har inte skrivit här på nästan 2 veckor nu, förstår inte hur tiden kan gå så fort och att all energi bara kan ta slut så där.. 

Överlevde faktiskt min födelsedag. Tycker fortfarande det är en konstig, obekväm situation, men det blev inte så illa som jag föreställt mig.

Min knasiga pojkvän skickade världens längsta grattis-sms en minut efter tolv. <3 Så typiskt honom haha.

Och en kvart senare ringde en vän till mig. Blev rätt förvånad faktiskt. Det fick mig dock att inse hur mycket jag faktiskt saknar mycket folk. Måste göra något åt det.

 

De senaste veckorna har varit tuffa. Tar mig knappt upp ur sängen längre utan hjälp. Allt känns bara så fruktansvärt tråkigt och meningslöst och slitsamt. Vet inte hur många gånger jag velat ge upp, bara gräva ner mig någonstans och lägga mig och ruttna. 

 

 

Denna helgen har varit mycket upp och ner. I fredags var jag ensam hos Therese. Såna dagar är det väldigt skönt att det inte är 16 hästar där längre, utan bara 7. Var stressigt nog iaf, eftersom allt skulle vara klart och en häst skulle vara riden innan 12.45 då mamma kom och hämtade mig.

 

Seen, till den riktiga höjdpunkten - vårdcentralen. Tillbringade nästan 2 timmar där, varav kanske 1,5 timme i väntrummet... Alltså, svenska vården suger något enormt verkligen..

 

Resten av helgen har gått åt till att fixa i stallet. Prince har fått byta box, och just nu är han väl sådär halvnöjd haha. Men tror det blir bra, blir ju lugnast för honom att stå där. 

 

 

Och nu ska jag se på film, och försöka somna i tid ikväll. Vill helst somna innan klockan 5 iag, det var länge sen.

Måndag imorgon.. Förstår inte hur jag ska orka en vecka till.