Unbeaten

 

 

 

Har fått skäll av Alexandra ett par gånger för att jag inte skriver här, så får väl skärpa mig på den punkten antar jag.. Har till mitt försvar tänkt tanken många gånger, men aldrig orkar publicera någon skit iaf.

 

Allt har varit förbannat jobbigt senaste tiden, och inget tycks bli bättre heller. Mår dåligt av att vara hemma, och orkar inte heller vistas bland folk. Ganska jobbigt läge.

Har varit inne på skolan och pratat med puckona där, och ska försöka ringa om en av praktikplats imorgon. Är inte jättepepp men blir iaf skönt med lite nystart.

Annars har jag ärligt talat inte gjort ett skit. Robin var här för ett par veckor sedan, vi tog med barnet till Borås och såg på The Lone Ranger, och så var vi hemma hos Alexandra och käkade pannkakor på våran 2-årsdag. Fin tradition det där. 

 

Och senaste dagarna har jag varit hemma och varit dyngförkyld, vilket inte heller hjälper mitt humör direkt. Fick imorse också reda på att en nära vän till mig helt plötsligt flyttar till Stockholm. Känner mig jävligt ensam helt plötsligt. Ska iaf hem till Alexandra imorgon. Får hon också för sig att flytta nu så skjuter jag mig. 

 

Jävla pissliv just nu.

 

Hatar att tiden bara går, och att allting bara står still.

10 juli 2001 - 23 augusti 2013

 

Sov gott, fina vän.

 

 

 

 

 

,

 

 

.......Pissliv.

Någon vänlig själ som vill köpa denna till mig? Pretty please?

 

 

 

Gosh.

Det mesta har bara varit jätteskit senaste tiden, så jag har återigen inte orkat skriva. Vilket i sin tur också är puckat, eftersom jag faktiskt mår bättre av att få något ur mig, bra som dåligt.

 

För 2,5 vecka sen var jag hos Robin. De där helgerna är så fruktansvärt värdefulla faktiskt. Dumma människa som måste bo så långt bort bara :(

Började iaf jättebra iom att tåget var 3 jävla timmar försenat pga en brand..... Samtidigt som det var otroligt frustrerande är det rätt kul att en "liten" skogsbrand  utanför fjuttiga Herrljunga lyckas fucka upp halva Sveriges tågtrafik..

Sen sov jag faktiskt 8 timmar vardera natt hos Robin, vilket är mer än dubbelt så mycket jag i vanliga fall sover.. Måste vara något allvarligt fel på mig haha. Gick på bio gjorde vi också, Johan Falk. Och för första gången någonsin tror jag så hade jag faktiskt tagit med tabletter mot magkatarr. Slapp ju självklart inte skiten iaf, men tyckte ändå det var duktigt gjort utav mig. 

 

Måndagen efter att jag åkt hem sen började med att jag vaknade upp och kände mig dunderfölkyld. Och som alltid när man inte har vett nog i skallen att hålla sig stilla tillräckligt så tar det ju drygt en vecka innan man frisknar till från en liten röten fökylning. Surt.

 

 

Hade jag gått kvar på Uddetorp så hade jag tagit studenten för 2 veckor sedan. Saknar faktiskt stället och människorna hemskt mycket ibland. Och det är jobbigt att veta att man under de här 2,5 åren inte har åstadkommit ett jävla piss. Samtidigt måste jag erkänna att något av det bästa jag gjort gentemot mig själv är att hoppa av skolan då. För jag har under tiden som gått lärt mig att lyssna mer på mig själv, och mindre på andra. Jag tar fortfarande åt mig, men jag låter inte andras ord knäcka mig lika lätt. Och när jag tänker tillbaka så antar jag att jag får vara lite glad att jag fortfarande lever, för sista tiden i Skara mådde jag verkligen förjävligt. 

 

 

Vet inte vart jag vill komma med detta längre... Såå, jag ger mig här. Tänker bädda ner mig och glo på någon film tror jag...

 

Hoppas ni normala människor sover nu. 

Peace.

Förbaskat dålig uppdatering här verkligen.. Allt har varit lite mer skit än vanligt senaste tiden bara, och jag har verkligen inte orkat. Ska ta tag i det dock, inte för att jag vet om det gör folk gladare kanske, men för min egen skull. För jag mår litelite bättre av att skriva. 

 

Har inte hänt så himla mycket senaste tiden heller, men kan väl dra igenom lite snabbt iaf:

 

Skolan är skit just nu. Är klar med matten sen flera månader, men att skicka in skiten är en helt annan femma... Och detta har alltid varit ett problem för mig. Jag sätter för hög press på mig själv, och är aldrig någonsin nöjd. Tycker jag att jag lyckats bra med en grej så är alltid det något annat jag inte är nöjd med iaf. Tyckte det började bli bättre i höstas, sen ställde den där jävla matdagboken till det.. Och nu är allt vad gäller både skola och mat bara ångest..

 

2-3 dagar i veckan är jag iväg till Alingsås och solar, för att försöka bli av med mina jädrans prickar. Besöken på hudbehandlingsenheten går faktiskt över förväntan, mysiga människor som arbetar där och det känns oftast helt okej att åka dit. Besöken i sig är ju också gratis, men att åka tåg dit kostar mellar 100-150 kr per gång, vilket blir dryg tusen spänn per månad... Vilket är pengar jag egentligen inte har över efter att allt har betalats för hästarna... Vet inte ens om jag tar mig iväg till Göteborg Horse Show iår. Skit. Lär få näcka i cam för att överleva närmaste tiden lol.

 

Med hästarna rullar det på hyfsat som vanligt iaf. Har fortfarande inte kommit ut på tävling än, och nu ska bromsarna på transporten på något jäkla vänster, så kommer inte ta mig någonstans med dem på ett tag till. SKIT.

I söndags har jag och Gustav dock gjort premiärritt i skogen utan sällskap! Annars har vi alltid haft någon typ av sällskap, och har vi inte haft det har vi bara höllt oss på vägarna. Jag är ju en jäkla fjant när det kommer till skogen och är totalt livrädd för att bli uppäten typ. Tur att jag har världens coolaste 5-åring dock. Trots att han är rätt så grön, så går han fram överallt och är helt superlugn och trygg. Bästa. 

Dock ställer mina axlar fortfarande till det, speciellt med Zingoalla som är så känslig.. Jävla skitkropp. Måste göra något åt det där någon gång också, inte okej längre...

 

Sen överväger jag fortfarande hur jag ska göra med praktiken osv. För just nu så orkar jag inte ett skit. Är helt slutkörd både mentalt och fysiskt. Så jag klarar helt enkelt inte av att lova att jag ska orka något sådant nu.

 

 

Suck, behöver en stor jävla förändring just nu.

 

 

 

Passande nog är texten ur låten "Lightness". Saknar hästen med samma namn förbaskat mycket faktiskt.. Fina tjejen.

Förra måndagen var jag i Trollhättan för att se en clinic med Maria Gretzer. Var väldigt nyttigt och lärorikt och mycket tjat om grunderna, i like that shit. Sen drog hon upp en del saker som man kanske inte alltid tänker på också. Så ja, bra kväll var det.

Sen var det ju helt förbannat kallt dock.. Haha, satt och huttrade en stund, sen började blodet liksom lämna fingrar och tår, och då känns det ju lite bättre i övrigt.. Såå, när det efter ca 1½ timme var paus, och jag reste mig upp för att gå och köpa något varmt att dricka, och såg hur mina händer såg ut.... Hahah överdriver inte när jag säger att dem var helt lila! Såg helt sjukt ut haha. Stel som en jävla kärring var jag också... Hm, jag är helt enkelt inte byggd för att sitta still i kyla...

 

Något jag måste påpeka ännu en gång är hur vidrigt och nästan obehagligt det är när man ser folk som rider 130-140, och har en häst som inte arbetar i korrekt form på marken. Spelar ingen som helst roll vad det står i resultatlistorna, ser jag en människa som rider på den nivån med en häst (eller flera) som bara går och springer på bogarna, med huvudet i vädret, som är stel i sidorna och arbetar dåligt med ryggen.. Så tappar jag direkt all respekt för den människan. Tyvärr. Tycker det är en förbaskat stor skillnad på att skaffa resultat och att faktiskt vara duktig.

Sen kan jag såklart ha överseende med att vissa hästar är svåra i markarbetet osv, att man kanske sitter på en relativt ny häst som inte riktigt är så långt kommen i markarbetet osv osv. Men när man ser samma ryttare med 3-4 olika hästar, och alla hästarna går lika dåligt, då tycker jag fan inte det är okej.

 

Jag påstår heller inte att alla som inte kan rida en häst i form ordentligt är idioter. Alla har inte samma mål med ridningen, och alla har inte heller samma förutsättningar osv. Men när man har ett antal egna hästar och tävlar på den nivån, så tycker jag inte det finns några som helsta ursäkter.

Älskar Maria lite för att hon poängterade detta.

 

 

 

Nu har jag klagat färdigt om det för tillfället, så tänkte istället ta och berätta att min häst var fantastisk på träningen idag. 

Red som en jäkla sopa i början av passet. Vet inte riktigt vad som hände, men jag var bara stressad och gjorde för mycket hela tiden.. Skärpte till mig efter ett tag dock, thank god. Hoppade en liten serie med 3 studs - kryss - ett galoppsprång - oxer, två räcken på volt och en oxer kort ur sväng med 6 galoppsprång fram till ett tittigt räcke. 

Zingoalla var faktiskt rätt på hugget idag haha. Gör ju dock absolut ingenting eftersom hon ändå är så pass lydig osv. Sen var det faktiskt första gången på evigheter som jag hoppade henne med senskydd fram, istället för lindor. Har ju valt att linda frambenen på henne, eftersom hon är så superförsiktig om sig, och lindorna skyddar ju runt hela benen. Sen tror jag faktiskt inte att det gjorde någon större skillnad idag för hon var nog inte i ett enda hinder haha... Himla häftig känsla att hoppa henne faktiskt. Finafina tjejen. 

 

 

Nu ska jag ut och hämta hunden. Sen hoppas jag att min härliga ångest håller sig undan så jag får sova innan klockan 6 idag... 

 

Danmark var fantastiskt, verkligen. Trots att jag nästan frusit sönder, haft ont överallt, haft svårt att sova och tröts min jävla ångest när det gäller sömn, mat, prestation osv osv. För trots det har jag ändå under de 3 dagar jag var där, fått leva det livet jag vill leva. 

Sen har jag nog haft några av världens snällaste människor runt mig också, och har faktiskt känt att jag passat in, och varit till nytta. 

 

Sonja hade fjäskat lite för Flemming, för i vanliga fall brukar tydligen inte praktikanter där få rida överhuvudtaget, men jag är ju bäst i världen liksom ;););). Haha, så red 2-5 hästar om dagen. Bland annat A-Dur och Zamiro, som båda gått svår klass och GP. Rätt häftigt faktiskt. Och har inte mockat en enda box!

 

Sen har jag fått rida ponnyn Debbie under dessa 3 dagar också. Osäker på om hon var en stor C eller liten D, men w/e. Hade mest blivit barnriden senaste tiden, och de ville att hon skulle bli lite ordentligt genomriden. Så första 10-15 min varje ridpass gick hon i princip med huvudet i vädret och tjurade lite. Tyckte med säkerhet att jag var pissjskitjobbig som skulle ställa massa krav på henne. Så mycket småvolter och sidtvärsrörelser, och sen släppte hon fint! Faktiskt riktigt rolig ponny att rida.

Haha det bästa var ju dock när jag stod och gjorde i ordning henne på onsdag morgon, och så kommer Flemming förbi och säger att jag visst har lyckats göra dressyrhäst av henne haha! "Meget fint".

 

I onsdags fick jag även äran att hoppa Sonjas bebis, Hutlihut (haha världens sötaste namn), ett 4-årigt sto e: Casall. Tydligen var det första gången hon hoppade riktigt hinder med ryttare också! Haha Sonjas min när Flemming höjde ner ena räcket och bad mig komma på det var nog det bästa någonsin<3 "Ska hon hoppa?? :ooo". Sen var hon jätteledsen för att hon inte hade någon filmkamera haha...

Iaf, inte världens mest energiska häst, och att hålla tempot på böjt spår tyckte hon var jättejobbigt. I vänster varv kom hindret ganska snabbt ur sväng, bara 3-4 galoppsprång, så fick jobba lite. Men gud vilket fantastiskt hopphuvud hästen hade! Hade superkoll på vart hon hade hindret, kunde backa av lite själv och även det blev jobbigt i vänstervarvet så fanns det aldrig en tanke på att stanna. 

Denna om något år alltså... Bara poletten trillar ner och hon inser att det är kul även utan hinder, så blir den nog hur bra som helst! 

 

Så har haft det kanon, trots att jag fattar noll danska haha...

 

 

Sen när jag kommit hem så har det väl blivit en liten halvkrasch igen.. Har suttit mycket och klurat lite, och försökt komma på hur jag ska göra för att må lika bra hemma i Sverige. För grejen är det att det är det livet jag behöver, lite så som det var i Danmark. Jag behöver ha mycket att jobba med, och jag behöver känna att jag tar mig någonstans. För som saker och ting ser ut just nu, så kommer jag nog aldrig lyckas bli frisk. Och det finns inget jag vill hellre.

 

 

Är lite småsur nu för att jag inte tog så mycket bilder nere i DK... Menmen, åker ju förhoppningsvis dit igen och då får kameran följa med!

Men tillsvidare kan jag iaf bjuda på en halvkass mobilbild på A-Dur som står och chillar under solariet:

 

Somnade halv 4, upp igen klockan 5. Vansinne. 

 

Har precis klivit ur duschen, ett tappert försök att vakna till liv. Ska ut snart och ta ut hästarna, och fixa i ordning en jäkla massa hö. 

Klockan 7:41 tar jag tåget till Göteborg, där hämtas jag upp av Sonja och sen bär det av söder ut - närmare bestämt hem till fam Lund i Danmark.

 

Hemma igen onsdag kväll. Hörs!

Mitt förbannat tråkiga liv har förhoppningsvis fått en litenliten vändning. Precis vad jag behövde nu!

I fredags var pojken här också. Underbart. Tror jag sovit iaf 16-18 timmar under dessa två nätter, vilket är rätt mycket jämfört med de 20-25 timmars sömn jag annars brukar få under 7 nätter... Så otroligt nyttiga dessa helger faktiskt, känns som att jag orkar lite mer nu, äntligen. 

Har ridit Zingoalla lite i helgen också, hon känns fin! Tanken var ju att hon skulle vila lördag, men nu blir det ju ändrade planer och jag ville inte att hon skulle stå då när hon kommer få stå mån-onsdag också... Pojkarna har jag inte gjort så mycket med. Zingoalla har varit prio ett och när min rygg pajade för ett tag sen har jag lagt all min lilla energi på henne. Så det kändes onödigt att börja sätta igång dem nu, när de också kommer få stå igen iaf...

 

Såg ju faktiskt på Mello-finalen i lördags också, rätt pissed off över hela det där faktiskt haha... Förstår inte varför ett gäng motståndare ska få påverka resultatet med så mycket som 50%. Visst, att det kan vara bra att se om lätarna faktiskt går hem i övriga europa, men att ge dem halva makten är bara dumt och jävligt korkat. Det faktum att Sean Banan fick en 12-poängare är ju bara ett bevis på det...

Sen har jag absolut inget emot Robin Stjernberg eller att han vann osv, men det var ju inte låten vi röstade fram..... YOHIO fick 20% utav svenska folkets röster. Det innebär att var femte jävla röst gick till honom, och det är en jäkla skillnad mot vad Robin fick faktiskt. 

Det är sånthär trams som gör att jag övriga år inte kollar på denna skiten....

 

Sen måste jag dock säga att det är jävligt stort att de faktiskt kom "tvåa" iaf. Så kul att folk fått smaka på nånting annorlunda för en gångs skull, och kanske fått upp ögonen lite för den visuella scenen, och för det som är lite "annorlunda". YOHIO, Seremedy och Desaiha förtjänade detta.

 

 

Nu ska jag sluta babbla och gå och lägga mig ensam i sängen och försöka sova någon timme. Upp tidigt imorgon....

Hoppträningen igår gick finfint faktiskt! Hoppade ett par lydnads- och styrkeövningar, på ena långsidan 3 travbommar - galopp - kryss med galoppbom framför och bakom - trav - 3 travbommar, vilket är jättelätt i ett 40m ridhus haha.. Och på andra långsidan 2 låga, rätt långa, oxrar, med två galoppsprång mellan varje. Sen mycket volter, galoppbommar på böjt spår, skänkelvikningar osvosv.

Tyckte Zingoalla gjorde allt galant, även om hon på slutet in mot oxerserien blev lite het på gröten ett par gånger haha! Sen red jag betydligt mycket bättre förra veckan verkligen.. Vet inte riktigt varför lol, ska försöka att inte vara så jävla värdelös nästa gång iaf.

 

Sen är det verkligen jättekul att Zingoalla känns så himla fräsch och fin som hon gör nog. Känns som att hon utvecklas hela tiden och hon är så rolig att jobba med.

Sen när jag skrittade av henne så kom en tant fram och pratade med mig, och var jätteförtjust i Z och tyckte hon var jättehäftig. Haha skitkul faktiskt. Fina Z<3

 

 

Nu ska jag och min fantastiskt härliga kvällsångest gå och lägga oss.. Hoppas resten av er sover gott vid den här tiden.

Inte orkat skriva på ett tag.. Förstår inte hur man kan vara såhär trött faktiskt. Ge mig energi, någon?

 

Var ju dressyrträning i tisdags, första gången jag tränade dressyr för någon sedan hösten 2010 haha. Det hela började ju väldigt bra med att jag glömde gelpadden hemma.... Sadeln ligger ändå helt okej på hästen, men jag sitter som en jävla kråka i den då. Hamnade i framvikt, och spände hela kroppen, vilket såklart gör att jag hela tiden sitter och bromsar Z. Sen vet jag inte om det var pga sadeln, eller om jag bara suger, men första kvarten var jag skitstressad och red förbaskat dåligt.

Sen var det ju detta med min rygg... Vänster axel + nacken har jag haft ont i sen jag åkte av i somras, men på röntgen (som jag lyckades tjata till mig 3 månader senare..) visade ju nada. Men eftersom jag fortfarande har ont så är det ju uppenbarligen inte helt ok. Sen har min rygg varit konstig och ajaj i cirkus 2 veckors tid.

Och eftersom jag var helt låst i axeln hade jag svårt att få igenom den sidan och blev liksom hängandes i den tygeln, och följden av det blir att jag då höjer vänsterhanden. Hade knappt något alls i handen, men Z är ju jättekänslig och "vinglade" liksom iväg lite när jag gjorde så. Vet inte hur många gånger hon nästan var uppe på ridhusväggen och sprang..

 

Alltså, att hästen är spänd, dåligt framme för skänkeln, ostadig i formen, eller vad fan som helst, det kan jag faktiskt acceptera, för sånt är jag ändå rätt bra på att jobba bort. Men när hästen är så fantastiskt jävla äckelfin och jag sabbar allting på grund av en sån töntig sak.... Nä, inte världens mest givande pass faktiskt.

 

Nu idag när jag red henne kändes ryggen lite bättre faktiskt, men jag får helt enkelt se hur det är i morgon, när det står hoppning på schemat. Får ge fan i att glömma gelpadden bara haha...

 

Är helt stört trött och seg i huvudet just nu, så förlåt för en hemskt osammanhängande text.. Ska gå och bädda ner mig i sängen och se på film nu tror jag. Satsar på att somna innan klockan 5 idag, haha!

Torsdag idag, va? Har haft ett par förbannat tråkiga och jobbiga veckor faktiskt. 

 

I hm, fredags, tror jag det var, såg jag faktiskt Breaking Dawn pt2. Har ju totalvägrat se den på bio eftersom jag inte vill sitta instängd i en salong tillsammans med massa fån som skriker så fort någon tar av sig en tröja (thank god att det bara var en sån scen i denna filmen). 

Tyckte dock filmen var intressant, kanske den bästa filmen i serien. Sen måste jag erkänna att filmerna antagligen är några av det mest överskattade på länge. Säger inte att de är dåliga, men tycker de är långt ifrån så fantastiska som folk påstår.

 

Jaja, nog om det... Var inne på skolan idag. Skitjobbigt möte och nästan lika jobbig lektion. Vi diskuterade mat på specialidrotten. Rätt intressant ämne faktiskt. Tycker det är ganska läskigt, om än lite skrattretande, att folk bara äter, utan att ha en blekaste aning om vad maten innehåller. Vi diskuterade lite om vad folk åt på stenåldern osv, och i stort sett hela gruppen höll på att spy när ämnet insekter kom upp. Detta var ju vad man då åt för att överleva dagen ibland. Och well, guess what? Godiset ni med så stor entusiasm betalar för och trycker in i käften, har inte fått sin färg ifrån jordgubbar eller apelsiner, utan ifrån löss (kochenillsköldlöss). Yepyep.

Sen fick vi en fin läxa också, skriva mat- och träningsdagbok i 7 dagar. Kommer få skämmas. 

 

Fredag imorgon, tror jag minsann. Har inte den blekaste aning om vad jag ska sysselsätta mig med.. Ska försöka övertala Alexandra aka Robert att följa med till Borås på söndag. Mycket roligare med sällskap.

Sitter hemma hos Alexandra just nu. Hennes lillasyster sitter mittemot mig, frågar om jag är ledsen. Säger att jag inte är det. Egentligen ljuger jag nog, både för henne, mig själv, och för min vän.
Var i Borås och handlade igår. Bara nödvändigheter, ändå är jag typ luspank. En karriär som strippa känns just nu ganska lockande faktiskt.. Så trött på att aldrig räcka till på något plan..
Var ute i det vidriga vädret och red Zingoalla. Världens finaste häst alltså. Haha gud, så himla rolig är hon. Red hela passet utan stigbyglar, tycker jag blivit dålig på att göra det sista tiden. Jobbade mycket med små volter och åttvolter, mycket öppnor och skänkelvikningar. Fina tjejen.

I övrigt är livet jävligt jobbigt just nu. Är trött på att det hela tiden känns som att något saknas, och jag är så trött på att hela tiden vara så jävla ledsen pga vad som egentligen är småskit.
Tur att jag har min vän just nu, som ändå kan få mig att skratta mellan tårarna.

Äntligen på fötter igen haha.. Förstår inte hur man kan bli så trött... Under hela januari (minus när Robin var här...) var jag uppe hela jäkla nätterna pga min dumma ångest. Sömnade först någon gång på eftermiddagen, och i bästa fall fick jag väl sova 3 timmar. Men aldrig i sträck dock... Och sen började det om igen. 

Sen gick det inte mer. Så de senaste dagarna har jag knappt gjort så mycket annat än att sova... Men nu ska jag fasiken försöka bättra mig på detta, så ska försöka somna senast 4 varje natt. Får se hur det går dock haha..

 

Och idag ska jag in till skolan.... Gick runt hela dagen igår i tron om att det var tisdag, så allt blev ju helknäppt nu... Men aja, slapp ju den där "dageninnanångesten" som alltid brukar slå till. 

Så, innan mamma kommer och hämtar mig tänkte jag försöka hinna rida 2 hästar. Behöver klippa Lillskiten också, kanske börjar med det ikväll. Beroende hur det går i skolan och hur pissed off jag kommer vara när jag kommer hem haha....

 

 

Haha Långöra <3

I lördags kväll satt jag faktiskt för första gången på flera år frivilligt och glodde på Melodifestivalen. 

Såå kul att YOHIO gick vidare! Detta behövdes verkligen, för folk behöver få upp ögonen och sluta vara så jäkla rädda för allt och alla som är lite annorlunda osv.

Även jag har uppmärksammat årsskiftet, har bara varit för lat för att uttrycka min åsikt om det.

För min del har 2012 varit ett riktigt pissår, faktiskt. Tror inte att jag någonsin mått så dåligt som jag stundvis gjort under året. Men jag har trots allt lärt mig en hel del också. Och jag har framförallt insett att jag vill bli frisk, att jag vill må bra. 

Så, man kan väl egentligen säga att jag varit nere på botten och vänt. Och nu kan det bara bli bättre, right? Det har jag iaf bestämt mig för att verkligen kämpa för. Tänker inte nöja mig med att bara överleva längre, utan jag vill börja leva igen. På riktigt.

 

Att ha mått dåligt i 8-10 år räcker för mig. Nu ska saker och ting fanimig bli bra.