Unbeaten

Var konstigt nog på bra humör i morse. Kan ha varit för att jag fått sova iaf 2 timmar utan mardrömmar, eller så kunde det varit för att det verkade som om  vissa saker börjat gå åt rätt håll äntligen. Men mitt muntra humör sitter ju sällan i länge. Saker och ting började självklart gå åt helvete igen, och snart var allt precis som vanligt.

 

Sitter här nu och tänker på tok för mycket. Fryser och känner mig rätt..ömtålig. Känns som jag ska gå sönder så fort jag rör mig. Och jag känner mig faktiskt väldigt liten och klen.

Satt och kollade på supersize vs superskinny i morse. Haha jag förstår verkligen inte hur en liten dvärg på 40kg kan vara 2,5cm större runt midjan än mig. Orättvist, varför kan jag inte få ha en 40kgskropp? Varför ser jag inte så skör ut som jag känner mig?

 

Har tydligen fått en "akuttid" hos skolkuratorn på fredag också. Förstår inte hur det ska hjälpa faktiskt. Dessutom vågar jag ju inte prata med henne om allt, eftersom Alexandra avslöjade det mesta om bulimin för henne för ett par år sen. Vill inte att sånt ska dras upp igen.

Suck, orkar inte.

 

Förstår inte riktigt hur jag ska överleva denna veckan. Vill härifrån, vill till Robin. Vill få känna att livet är okej ett par dagar. 

 

Ska ut och rida häst nummer två nu iaf. Suck, hatar att inte kunna rida flera hästar direkt efter varandra utan att ryggen och nacken sviker mig.

 

House<3