Unbeaten

Jag önskar att jag vågade lita mer på folk än vad jag tyvärr gör. Att jag inte alltid trodde det värsta om folk. Låter ännu värre när jag skriver det märker jag nu..

Vet inte om detta är hur jag egentligen är, eller om det är något som helt enkelt "utvecklat fram". Men det är något jag försöker jobba på, så gott det nu går.

Jag önskar också att jag inte hade sånt enormt kontrollbehov. Att jag kunde slappna av och bara göra något, utan att tänka igenom det en miljon gånger. Att jag kunde lita på att saker och ting löser sig, att någon hjälper till när de sagt det. Att folk lever även om de inte hör av sig på ett tag. Tror inte någon vet det, men jag är verkligen löjligt känslig på den fronten. Får jag inte tag på någon om jag ringer eller liknande så tror jag nästan alltid det värsta. Att personen i fråga har tröttnat på mig, att jag gjort något fel, eller att något hänt.

Jättejobbigt verkligen, och rätt löjligt. Vet inte varför jag är sån.

Jag önskar också att jag var riktigt bra på något. Enda gången jag nånsin kännt att jag räcker till är kring hästar. Ibland vill jag vara bra på något annat också, för jag är verkligen kass på allt annat. Men samtidigt så vet jag inte vad för nytta jag skulle ha av det, det är ju hästar jag vill leva på? Så ne, kanske inte trots allt.. Men det är önsketänkande.

Jag önskar också att jag kunde sova som en normal människa. Vet inte om det är en egenskap egentligen, men det är jobbigt när man hela tiden har haft svårt att somna. Och det senaste året har det ju bara blivit värre, för nu vaknar jag flera gånger varje natt med. Kan tillägga att sömntabletter inte fungerar.

Hmm, finns nog egentligen mycket mer, men detta var det jag kom på att skriva ner nu. Fast egentligen så är ju detta den jag är, detta som är normalt för mig, som jag lever med varje dag. Skulle jag vara annorlunda så skulle säkert hela mitt liv se annorlunda ut. Behöver kanske inte vara något negativt, men det gör ju frågan i sig lite underlig.

Jaja. Detta får duga.